Hästarna på de evigt gröna ängarna

Tebazz och Borja, namnen känns så långt borta men ändå så nära, så fake men ändå så verkligt, så längesen men ändå igår.

Vi börjar med Tebazz. Han var en gammal ridskolehäst av rasen arabiskt fullblod, han kom till oss nästan direkt efter att vi flyttade till gården (2008) eftersom Windy var i behov av en kompis. Vi blev frågade om vi kunde ta Tebazz och mamma sa ja för att hon tyckte det kunde bli en bra första häst till mig. Det blev det också, han lärde mig allt från att skritta på ridbanan till att galoppera ute i skogen. Han fick ta det lugnt hos oss och bli min läromästare vilket han trivdes bra med. Sen sköts han åt sidan när jag fick Olympia och andra hästar kom in i mitt liv, men gamle gubben var lika nöjd som han varit från dagen han kom, ändå. Den här dagen kommer jag ihåg såväl, det var söndagen den första november och sista dagen på höstlovet år 2015. Jag och min vän Nora hade precis varit ute och ridit och hon hade ridit Tebazz och jag Olympia. Vi kommer tillbaka till stallet och släpper in hästarna i boxarna och märker att Tebazz är andfådd och lägger sig ner direkt. Vi försöker ge honom vatten men han vill inte ha, jag ringer mamma och säger ”kan du komma ut, Tebazz mår inte bra”, hon kommer ut och konstaterar att något inte är i sin ordning ( vi misstänker att han fick tarmvred eller liknande) och från det så tog det max en halvtimme innan vi hörde skottet. Jag hade hittills lyckats hålla mig samlad  och lugn men då jag bröt ihop helt och hållet. Det kändes så overkligt och jag kunde inte förstå, allt hade hänt så fort. Det känns fortfarande overkligt att han ens har funnits och att han inte finns mer och det kommer det nog alltid göra.

Han var en gentleman utan dess like och hade ett hjärta av äkta guld.

1935589_1023052555919_3459803_n

Sen har vi Borja (uttalas Borscha) som var en vit sagohäst importerad från Spanien. Han kom till oss vintern 2012 för att stå på rehab här. Han hade tidigare haft väldigt mycket problem med fång och hade spenderat den mesta av tiden i Sverige i en 3×3 grushage. Så vi sa att om han klarar att stå på fri tillgång och 10 hektar mark så får han leva och om inte så tar vi bort honom eftersom han ändå var 16. Men han klarade det och blev bästis med Tebazz på kuppen. Vi började rida honom i skogen och sedan blev det Nora som nästan fick honom som sin egen, men jag red ju honom mycket också. Han hade många anledningar att vara ärrad för livet men istället så var han världens snällaste, gosigaste och gladaste häst. Helt underbar. Han fick tillbaka sin fång några gånger men det var aldrig tillräckligt alvarligt och han tillfrisknade ganska snabbt igen. Som jag tidigare nämnde var Borja och Tebazz bästa vänner och efter att Tebazz gick bort så blev aldrig Borja sig själv igen. Jag tror att han blev deprimerad och dessutom fick han tillbaka sin fång fast nu mycket värre. Kvällen den 9 mars när jag mockade i stallet stod han där och höll mig sällskap, som han alltid hade gjort de senaste månaderna då han stod inne mestadels. Den kvällen tog jag ett riktigt farväl av honom medan tårarna bara rann hejdlöst ner för mina kinder, för jag visste vad som skulle hända och jag visste hur mycket jag skulle sakna hans mysiga mule och snälla ögon. Dagen därpå, 10 mars 2016, tog han sina sista andetag och den biten som saknas av mig sen han försvann kommer aldrig att kunna fyllas upp. Ingen kommer kunna ta hans plats.

331757_2317279990796_128975464_oInstaSize_0310172245 (2)

Det går inte att helt förklara det man känner efter att en häst som stod en så nära inte finns mer, det är en blandning av oändlig sorg, tacksamhet, tomhet, förvirring och hjälplöshet. En främmande och ovan känsla som aldrig försvinner bara tonas ut med tiden. Det enda man kan göra är att bita ihop och vänta.

10155341_10200984076963481_6222734617327150293_n

blogstats trackingpixel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>